Jonas Hästbacka:s Blogg

2009-10-13
10:49:12

Hemkommen efter en lång morgon promenad

Kom precis hem efter en promenad, som jag verkligen kände att jag behövde.
hade hunnit 200 m så bröt jag fullständigt i hop, tårarna ville aldrig sluta så jag vart sittandes på en bänk ett bra tag för att samla mig. har nog aldrig känt mig så här olycklig förut faktiskt, ovissheten har tagit vid och jag vet inte vad jag ska göra längre!!!



Ingen och vända sig till heller, alla vänner man har bor så långt bort. Skulle vilja ha någon här som man kunde prata med om allt.

Har bara en önskan just nu och jag vet inte om de är ömsesidigt, men vi har bestämmt oss för en paus i allafall, och vara mer i från varandra vilket jag håller med om att vi behöver vara då vi vart med varandra dygnet runt i över 2 månaders tid. Hoppas verkligen inte att allt kommer sluta på detta sätt. För jag vill verkligen inte det.

Jag vet att jag älskar dig och du är det bästa som någonsin hänt mig och jag vill verkligen inte förlora dig. Jag har varit en idiot dem senaste dagarna. Det vet jag! Och jag har inte ord för hur ledsen jag är att det blivit så här.



Finns det någon som vet vad man kan göra nu. För mitt huvud står bara still just nu.....